Ännu en gång sitter jag här och skriver om mina problematiska kärleks historier. Men diskutionen drogs upp ikväll igen. Inte den minska empati fanns från hans sida. Det är till och med på gränsen att han slutar prata med mig, och denna gången verkar det som den ända lösningen tills vidare. Jag måste glömma mina känslor och gå vidare! Jag vill inte förlora den vänskap vi har för på grund av mina känslor. 
Man kan tyvärr inte styra över sina känslor, men om man kunde det skulle jag för längesen tryckt på "off-knappen" och glömt bort allt.

Allt jag önskar just nu är att allt blir som det var ifrån början, då allt var så bra, då han var som en bror för mig. Vi kunde dela allt med varandra och pratade i telefon flera gånger om dagen utan att det var konstigt.

Det är så lätt att sakna gamla tider, och hela tiden undrar jag om det är jag eller alla andra som förändras, men det är hela världen som förändras och allt blir nytt.
Vill komma bort från allt, och lämna  det gamla bakom mig och gå vidare. Starta ett helt nytt liv. Om det bara vore lika enkelt som det är sagt. 

Har inte ni känt så någon gång att ni bara vill komma bort från allt, börja om från noll, inga vänner eller något. Flytta till en plats där ingen annan känner er.
Klart att det finns nya problem där, men kanske inte lika mycket problem och inte alls av samma sort. Sen lär man sig alltid av sina misstag att aldrig göra om dom igen. 
Vet ni vad jag lärde mig av det sista misstaget? Jo, att vissa personer ska man inte berätta vad man känner för, i alla fall inte vid fel tillfälle. Trots smärtan man känner i hjärta och själ är det bäst för er båda att inte berätta något. Vänta till bästa läget.